När vi var ute på förmiddagen så blåste det fruktansvärt kallt! Ruben tyckte inte alls att det var så speciellt roligt att vara ute, så vi var inte ute så länge. Vi hann iaf träna inkallning en liten stund,  med visselpipan, jag och Paula, alltså! Ruben hade redan sprungit till porten...

När vi kom in så var ju Ruben träningssugen eftersom att han inte hade tränat utomhus med oss andra, så han tittade på matte med sina bedjande ögon; "Kan vi få göra något roligt?". Och matte sa dom magiska orden: "Vill ni TRÄNA?". Och som vanligt när hon säger så blir vi alldeles uppspelta!
Fast matte var väldigt hungrig och sugen på lunch och ville äta så fort som möjligt, så vi fick "bara" söka godis.

Efter lunch så var vi iväg med matte. Både jag och Paula hade våra klövväskor som vi fick bära grejer i. Min väska är ganska stor och rymmer mycket, men Paulas är pytteliten! Fast matte har fyllt den med makaroner?!?, så att det ska vara tyngd i den! När vi bär våra väskor så är vi helt koncentrerade på vår uppgift och struntar i allt omkring oss och vi bryr oss inte heller om att nosa.

När vi gick iväg så tryckte jag på övergångsställsknappen, men på hemvägen så gjorde jag inte det eftersom jag bar väskan. Paula har inte burit på länge så hon var alldeles slut (mentalt, alltså!) när vi kom hem!

Ruben som börjar bli till åren, snart 9, har ingen väska. Inte för att man märker på honom att han är börjar bli "gammal"! Men det är klart, 9 år är ändå 9 år! Han hade nog också tyckt att det vore lite konstigt att helt plötsligt, vid den åldern börja ha en väska på ryggen!

På eftermiddagen när vi gick ut så hade matte med sig visselpipan igen, nu för att träna stoppsignal. Och nu börjar jag förstå vad det går ut på; Jag satte mig och tittade på matte, på signalen, när jag var ca. 2 meter ifrån henne!

Paula har också "av bara farten" lärt sig detta. Ruben däremot, han hade fullt upp med att gå omkring och nosa, typiskt hannar! Och precis som i förmiddags så ville han träna när vi kom in istället. Så matte gömde godis igen (bra att ta till när matte känner sig lite trött och inte orkar engagera sig allt för mycket!). Och efter det så fick vi alla träna "backa". Jag och Ruben klarade det nu UTAN stöd. Särskilt jag fick till ett jättebra backande, bredvid matte och helt rakt.

Ruben stod lite snett med rumpan, men det behövs bara lite finjustering.
Matte försökte också med att Paula skulle backa utan stöd, men det gick inte alls! Paula är så otroligt ivrig så att det ibland blir lite tokigt! Fast att hon backade iaf med stöd och snart kan hon nog också det utan.

Jag och Ruben och en av mina grannar har också hunnit busa. Eller, om man ska vara ärlig; Jag och Ruben hoppade runt och försökte få honom att leka med oss! Fast han verkar gilla oss lite grann... Hans ägare säger att han är lite för gammal för att leka!

LYCKA