Här om dagen så försökte vi träna utomhus en stund. Men, pga snön så blir det så besvärligt med mattes rullstol. Nåja, jag fick träna med visselpipan, den här gången blev det stoppsignal. Och eftersom det var länge sedan jag tränade detta så började jag med att träna med frivilligt stopp. Vi gjorde som vi gjorde i våras; jag är en bit bort från matte och går emot henne för att få en snöboll kastad. Och i samma sekund som jag stannar upp så blåser matte i visselpipan och belöningen kommer i form av snöbollen! Matte tycker att det går väldigt bra att träna på detta sätt! Nu har vi visselpipan med oss varje gång vi är ute och ska passa på att träna stoppsignal och inkallning då och då.

Igår så var vi på Björkis för att köpa nya koppel. På hemvägen så kom vi till ett övergångsställe och där stod redan en man och hade tryckt på knappen. Nu tar jag ju mitt jobb väldigt seriöst så vad gör jag då? Jo, jag trängde mig förbi mannen och tryckte på knappen! Mannen såg väldigt konfunderad ut! Och varje gång vi passerade ett övergångsställe så tryckte jag på knappen, oavsett om vi skulle över vägen eller inte...

Igår kväll så var vi på Bruksis eftersom det var medlemsmöte. Och som vanligt när vi kommer dit så vill Ruben sitta i mattes famn. När halva mötet hade gått så hoppade han helt plötsligt upp på bordet! Och la sig pladask på magen med bakbenen rakt ut! Matte tänkte ta ner honom, men mötesdeltagarna tyckte att han skulle få ligga där. Och han verkade trivas, där i medelpunkten! Jag tyckte det var trååååkigt på mötet, jag fick ju inte leka med någon. Men, efter mötet så promenerade vi hem, så jag fick leka då istället!

Gruppfoto ~ fr.v Ruben (bolognese), Paula (spansk prinsessa), jag (golden) och Atlas (långhårig weimaraner)

Atlas har varit hos oss ett par förmiddagar denna vecka. Vi har lekt en liten stund på morgonen, precis när han har kommit, men sen har jag inte idas leka så mycket mer. Lite brottning bara! Jo, och så lite dragkamp! Och som vanligt när jag och Atlas har dragkamp så lyckas vi ta sönder någon av våra (mina, Ruben och Paulas!) leksaker. Den här gången så var det Rubens älskade tygben som blev demolerad! Fast det gick att trycka in stoppningen igen och sy igen hålet, så nu är den okej igen!

LYCKA