Igår, söndag, så packade matte ner diverse föremål för att vi skulle få träna och så gick vi iväg. Anden var också med, nu för sista gången; den börjar bli lite "sliten". Matte ska köpa en ny sedan. Jag skulle få apportera i lite svårare terräng så vi stannade till vid ett stort dike, med "ris" (nedhuggna grenar och buskar) på andra sidan. Anden slängdes iväg och landade bland allt ris! Typiskt! Det var inte riktigt meningen.

Jag apporterar anden från riset

Matte var inte säker på hur det skulle gå, men sa ändå: "Apport!" och jag for iväg. Först fick jag leta upp anden eftersom jag inte såg den och sedan när jag hittade den så var jag ju tvungen att fundera på hur jag skulle komma åt den. Men jag kämpade på där; jag fick kravla och krypa genom riset. Och fick tag i anden, höll den fint i munnen, hoppade över diket och avlämnade den! Inga problem där inte!

Jag gjorde en till apportering, nu INTE i riset! Det gick också bra och sedan gick vi iväg mot sjön så att jag skulle få simma och svalka mig. Framme vid sjön så fick jag simma efter min boll, det är så skoj! Och jag simmade efter den ca tolv gånger och sedan avbröt matte för att jag skulle få frotteras.
Jag hade ju våteksem förra sommaren så nu är matte alltid noga med att jag blir torr när jag har badat.

Efter simningen så tränade jag Stoppsignal med visselpipan. Det går sådär; jag får till några bra Stopp, men det går upp och ner! Matte ska fundera lite på hur man bäst ska träna in det.

Sedan fick jag plocka upp pennan som matte "tappade" på marken för att sedan avlämna den i hennes famn. Jag är ju inte van att göra detta moment utomhus, men ska ju klara det till helgen(uppvisningen). Fast jag klarade det galant och fick köttbulle som belöning!

Paula i mattes famn

Efter mig så fick Paula träna "lägga pennan i skålen". Hon har ju aldrig gjort det utomhus, så de första gångerna lade hon pennan bredvid skålen... Fast sen kom hon på hur hon brukar göra och sedan klarade hon av det.

Sedan promenerade vi hem och åt och vilade en stund. Och på kvällen så tog vi en långpromenad. Ingen lek och ingen träning, bara promenerande. Och det är trevligt det också.

Paula har legat UNDER Leo och Ackes hundkoja! 

Idag, måndag, så for vi iväg till Maggan. Instruktörseleven Frida skulle ha sitt sökpass och vi skulle vara med som figuranter. Fast vi började med att Acke visade rullmarkering och sen fick jag, Paula och Chilla turas om att träna detta. Jag började med att bara sitta bredvid matte och hålla i den lösa "rullen" i munnen. Men jag, som annars inte har några problem med att hålla, ville inte hålla i rullen! Så jag fick vänta och så fick Paula träna istället.

Paula hade inget problem med att hålla, däremot ville hon inte springa till figuranten. Men efter en stunds träning så fick Maggan henne att komma till sig.

Sedan fick jag försöka igen och nu gick det bättre! Jag höll i rullen ordentligt. Sedan skulle jag släppa den, för att springa till Maggan. Men nu ville jag inte släppa rullen?!?, utan sprang till Maggan med den i munnen.
Tre gånger i rad gjorde jag på samma sätt. Men fjärde gången så lyckades jag; Höll rullen i utgångsställning, släppte den när matte sa: "Tack!" och sprang till Maggan. Där fick jag avsluta så att jag skulle få avsluta när det gick bra. Nu var inte det här ett helt rullmarkeringsmoment, men iallafall en början och matte och jag ska nog träna vidare på detta eftersom det är så roligt!

Min kompis Leo

Efter rullmarkeringen så var det dags för söket och jag och Chilla fick turas om. Frida gick och gömde sig i skogen och jag och matte gick på vägen bredvid. Och plötsligt så fick jag upp vittringen på Frida! Men jag som annars älskar människor tyckte att hon var jätteläskig där hon låg! Det tog lång tid innan jag vågade mig fram. Jag sprang hela tiden tillbaka till matte för att få stöd och skydd! Men när jag väl sprang fram så fick jag köttbullebelöning och klappar och då var det genast mycket trevligt! Vid andra försöket gick det bättre; jag cirkulerade runt Frida och vågade mig fram ganska fort! Jag sökte inte alls stöd hos matte.

Efter träningen så var det dags (för människorna alltså!) att äta middag. Och eftersom det var en sån strålande dag så satt de utomhus. Alla vi hundar låg lugnt bredvid och vilade.

Matte, Maggan och Frida och alla hundar

En mycket trevlig dag! Så kul att träna tillsammans med andra!

LYCKA

 

Gammelmatte

22 juni 2009 22:41

Lilla Lycka! Du är verkligen duktig i jaktträningen! Vilken tur att du fick äga Helena som kan lära dig så mycket och ta med dig på allt roligt!

 

Margareta

22 juni 2009 22:59

Samma kände jag: så trevligt att få träna tillsammans med "likasinnade". Dessutom var ju vädret på vår sida...
Vi ses igen på torsdag :-)

 

Linda

23 juni 2009 00:32

Ni verkade ha det roligt idag. Bra att det var fint väder också. :)
Jag kunde tyvärr inte vara med för jag hade ett möte och så var jag till vetrinärn med Non Stop. Han haltar med vänster framtass. Vetrinärerna tror att han har växtverk men de hittade på röntgenbilderna också några gråa märken i benet på honom. Han måste äta medicin nu på morgonen och kvällen i 3 veckor och den 17 juli ska vi till vetrinärn igen så att de kan ta nya röntgenbilder på vänstra framtassen. Hans andra tassar är och ser bra ut.

http://www.teamnonstop.se

 

Lycka

24 juni 2009 10:35

Ja, både jag och matte tycker att vi har haft tur!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en NY BLOGG, den hittar du här: http://www.lyckasblogg.blogspot.com   Det var min gammelmatte, UllaBritta på Trollsången, som först gjorde en hemsida åt mig, och som sedan började hjälpa matte att publicera min text och mattes bilder i en...

Nu har Mixa varit hos oss i fem veckor och det går fantastiskt bra! Både jag och Ruben gillar henne skarpt och har accepterat henne fullt ut och alla som träffar henne blir förtjusta!      Ruben och Mixa har funnit varandra och ligger och vilar...

Nu är jag tillbaka i bloggvärlden och det har hänt massor under dessa månader; både tråkiga och bra saker!    Hela vår nya familj Först av allt så vill jag berätta dom tråkiga nyheterna: vår lilla Paula fick sin cancerdiagnos för två veckor ...

       Hej! Nu har jag bestämt att ha ett blogguppehåll! Matte säger att vi inte riktigt har tid, utan ska ägna den tiden till annat! Fast jag återkommer så småningom, säkerligen i februari. Då har jag ju också hunnit varit på inofficiell ut...

  Igår, torsdag, så skulle vi träffa Barbro på stan så vi promenerade upp. På hemvägen så fick Ruben värsta rycken, och bara sprang och sprang! Och nu när det är mycket varmare ute än det var för ett par veckor sedan, så vill han gå. Han sitter int...